Jag sitter och njuter av en kopp kaffe i morgonsolen ute på vår altan och kan inte låta bli att tänka på att dagen jag skickar iväg mitt första barn till skolan, kommer allt närmare och mycket fortare än jag önskar. Han ska ju alltid vara mammas lilla kille. Eller samtidigt är det väl både och. Jag vill ju inte vara kvar i småbarnstiden i all evighet heller. Det finns ju en viss frihet och frigörelse i att de börjar klara mer själva också. Det är ju så det ska vara.
Mitt beslut att inte tacka ja till det fina jobberbjudandet jag fick känns helt rätt, även om det kanske inte kommer åter. Jag som absolut inte tänkt hamna i någon "kvinnofälla" väljer självklart, helt naturligt och av egen fri vilja att sätta barnen först och investera tiden på dem nu när de är små. Jag tycker om att jobba och längtar många gånger efter att få göra rätt för mig nu när jag går här hemma osminkad och klädd i underställ dagarna i ända, men barnen är bara små en gång och jobba mina timmar hinner jag nog göra sedan ändå.
På tal om storebror så har han blivit en riktig linslus och visats på bild i Jaktjournalens Rovdjurskampanj ett par gånger. Han är riktigt stolt över alla mårdar som han och farbrodern lyckats fånga.
Ja, det är inte bara storebror som blivit linslus. Äpplet faller väl inte så långt från trädet, eller hur man nu brukar säga. Mamma och Gira är också i senaste numret av Jaktjournalen. Om man tänker på hur många vi är som bor här så är det procentuellt sett en stor andel glesbygdare i JJ nr 6 2013 :-)
Du har så rätt, passa på att vara hemma när barnen är små för sen springer tiden iväg. Tycker fram för allt att tiden har gått fort sen de började skolan. Stod nyss i klassrummet första dagen med min äldsta och nu går hon ut åttan. Så jag säger det igen, passa på att njuta.
SvaraRadera