Space

Hemma bäst!

Ute vid näten

Borta bra men hemma bäst är till stora delar ett sant uttryck. Dock så krävs det ju att man åker bort lite nu och då för att få den där känslan av hur skönt det är att komma hem. Samtidigt så måste man väl även vara van att vara hemma och trivas med det för att kunna bli hemmakär och känna saknad. Ett ständigt flackande gör nog inte det gamla uttrycket någon större rättvisa.

Efter en lång period i lugna och sköna glesbygden åkte vi ner mot kusten för att som vanligt vara effektiva och göra många flugor på smällen. Vi träffade och myste med gamla och nya delar av familjen, besökte och deltog på utställning för kontinentala stående fågelhundar, rasade av oss överskottsenergi på Leos samtidigt som pappa och "bröderna brothers" hade grabbkväll. En förkylning på det så var hela familjen mer än nöjd och har socialiserat sig tillräckligt för minst en vecka framåt i tiden.

Trevligt hade vi men oj så skönt det var att komma hem! Äntligen blev det lungt, tyst med ren luft och mark vit av snö. Hundar och ungar fick sträcka ut på Vindelälvens klara is. Att vara ute i sådan härlig och vidsträckt natur brukar jag likna vid att dricka friskt, kallt och gott vatten när man är riktigt törstig. Det ger mig samma tillredsställelse och det är därför som jag också älskar att vistas i fjällen.

 

Storebror hjälper gärna farbrodern att vitja näten

Dotter tv och mor th

Skäggtroll i motljus och lätt snöfall

Mammas räserkille